Take me home....
hem är ingen plats, hem är en känsla...
En känsla Du ger mig .
Det du ber mig om är att tillbringa två dagar utan dig,
det är ingenting stort antar jag.
Men vi bor ihop, eller ska det bara vara så på deltid?
Förvirrad och något irriterad funderar jag på vad du menar.
Mer tid för dig själv, jag trodde jag gett dig all tid du velat ha.
Jag vill inte kväva dig, vill inte att du ska känna att du är tvungen att spendera tid med mig,
det är någonting du ska göra för att Du själv vill, för att du älskar mig.
Jag tror på oss, för jag tror på kärleken..
Jag längtar tills du ger mig ett fast hem,
någonstans dit jag alltid är välkommen,
där jag inte stör...
Jag älskar dig...
Hur jag kan vara så säker...
För ett tag sedan så frågade du mig hur jag kunde vara så säker på att du är den jag vill dela mitt liv med.
Jag log och svarade att jag varit säker sedan du kramade mig för första gången den 21 april 2007.
Att det vi har är värt att kämpa för har jag varit säker på otroligt länge, för jag älskar dig...
Vi gör varandra lyckliga,
men självklart så kan man inte allid ha det bra.
Ett förhållande går upp och ner och man kan inte vara överrens om allt.
Det handlar om att respektera varandra,
våra brister och liknande.
Ingen är perfekt,
men tillsammans är vi rätt så bra.
Vad framtiden har att erbjuda oss och vår förhållande finns det ingen som kan säga.
Men jag önskar vi får chansen att dela våra liv med varande.
Vad får dig att hålla fast vid mig?
Vad gör mig så speciell?
/ frida
The thing is...
Vi har träffats varje dag och pratat om allting mellan himmel och jord.
Idag ska jag äntligen få sova i min säng igen, första gången på ett bra tag.
De senaste dagarna har varit både väldigt bra, men också väldigt jobbiga.
Många underbara flickor och pojkar har hört av sig och frågat hur jag mår,
egentligen mår jag bra, det känns bara väldigt konstigt att det blev som det blev.
Speciellt att allting vände så otroligt fort.
Men jag är lycklig tillsammans med Patrick,
och ni underbara människor som bryr sig om mig,
jag älskar er...!
Tack att ni finns och att ni hjälper mig igenom så mycket.
Ellia, någon dag när båda sovit klart, då ska vi hitte på något bra.
Mickan, fika som vi pratat om allt för länge som aldrig blir av. (förlåt)
Manda, du är den absolut bästa vän jag har. Jag ska våldgästa dig mer i Alingsås.
Ni flickor är helt otroliga och jag vet inte vad jag skulle ta vägen utan er.
Stor kram till er alla.!
Så här ligger det till...
och en extremt jobbig dag har jag precis kommit "hem" från Bohus.
Patrick och jag har pratat i flera timmar och kommit fram till att vi ska försöka igen.
Dock så stannar jag hos mor och far på Hisingen några dagar till
så vi får en chans att sakna varandra ordentligt..
(Tyvärr kommer saknaden allt för fort...)
Antar att folk är chockade över "vändningen",
det är jag också. Men jag har nog aldrig varit så här lycklig.
Jag älskar dig Patrick,
2007-04-30
<3
2007-07-06
<3
2008-10-13
Ingenting ska få komma emellan oss igen.
Du och jag, för alltid...!
Dagen efter...
Sitter på jobbet nu, efter max en timmas sömn...
Somnade i soffan runt 05.00 i morse och vaknade igen 06.15.
Vet inte riktigt vad jag ska säga om gårdagen, önskar fortfarande att allting kommer lösa sig.
På något sätt så vill jag inte släppa taget, vi kommer lösa det, bara du ger det en chans.
Vi älskar varandra och det är inte meningen att vi ska sluta så här.
Jag vill inte leva mitt liv utan dig,
du är mitt allt...
Jag vet varken ut eller in utan dig..
Jag behöver dig....
Jag älskar dig
No more happy endings...
Alla visste att det någongång skulle få ett slut,
jag hade hoppats på att det skulle bli när vi var gamla och gifta.
Inte nu, inte såhär....
Jag vet inte vart jag ska ta vägen,
vet inte vad jag ska göra...
Allting jag klarar av är att gråta,
kan inte ens andas...
Jag önskar du väcker mig snart och säger att det är dags att åka,
att klockan är sex på morgonen och att vi fortfarande är tillsammans,
fortfarande förlovade...Fortfarande sambos...
Jag vet knappt vem jag är utan dig, jag vet inte vem jag vill vara utan dig heller.
Jag älskar dig Patrick, varför skulle vår saga få ett sådant slut?
Du säger att du bestämt dig, att det inte finns någonting kvar.
Varför?! Du älskar ju fortfarande mig, och jag kommer ALDRIG sluta älska dig...
Jag vill inte sluta dig...Snälla väck mig och säg att allting var en hemsk mardröm.
Killar...
Har ni någonsin fått höra att ni säller upp på för lite sex med era pojkvänner?
För ett tag sedan så sa en kille till mig att jag visar för lite tacksamhet mot min pojkvän,
med detta menade han att jag inte säger ja till sex när min kille frågar,
i alla fall inte tillräckligt ofta.
Tydligen så var det det enda sättet att visa tacksamhet gentemot en pojkvän...
Sedan finns det pojkvänner som vägrar säga ifrån när polaren förklarar detta för flickvännen,
pojkvänner som tyst lyssnar på konversationen och flinar lite då och då.
Vad gäller polaren så har han ingen som helst aning om hur ofta jag säger nej till sex,
han vet ingenting om mig och mina tidigare förhållanden.
Och han kan uppenbarligen inte fatta att det finns förhållanden där allting inte kretsar kring just sex.
Jag blir bara så otroligt förbannad när killar säger sådan skit,
det finns hur många tjejer som helst där ute som varit i förhållanden där man tror att sex verkligen är enda sättet att visa att man älskar någon, visa att man vill ha någon.
Till er killar som vägrar stå upp för, eller kanske inte vågar säga vad ni egentligen tycker om förhållanden och sex,
vad fan är erat problem?
Är det värt att se era tjejer tryckas ner av era polare, eller vem fan som helst,
bara för att Ni inte kan stå för att ni älskar någon utan att behöva knulla hela dagarna?
/ Frida
Another day in october...
Ibland kan man undra vad som egentligen hände mellan människor,
varför man helt plötsligt inser att man inte träffats på allt för länge...
Glider alla isär eller är vi bara lata som inte tar kontakt med varandra?
Hur som helst, Nina och jag har bestämt.
efter en hel del tjöt och gnäll,
så SKA vi börja träna ihop.
Jag ser fram emot att komma igång och bli ordentlig.
Så vänta ni bara på att se oss springa omkring som galningar. =)
En annan rolig sak är att Mandas älskling Simon spelar i ett fin fint dansband från Alingsås.
Detta band heter Kalas och de ska medverka i Dansbandskampen som har premiär nu på lördag.
Så RÖSTA på dessa fina pöjkar.
www.kalasband.se
Dags att se om man kan somna snart,
kroppen vill inte riktigt som mig just nu.
Sover när jag inte vill, och kan verkligen inte somna när jag verkligen behöver det.
Jaja, vi får väl se vad som händer..
Natti natti på er.
Kram
Autom...
vet inte riktigt vart de senaste månader tagit vägen.
Det är snart mitten på oktober och det känns som om jag har en del att göra.
Projektarbetet har väl legat på hyllan och det börjar bli dags att ta tag i det lite bättre.
Denna veckan har fullbokad som vanligt,
har tjatat på Patrick så jag slapp tvätta idag i alla fall.
Så jag har städat lägenheten och nu har jag lite tid över till att bara ta det lugnt.
I morgon ska jag vara på praktiken klockan nio för att jobba till tretiden,
efter det ska jag till stan med kusinen och kika på skor tills på lördag.
Ska leka servitriser på en fest fram till efter midnatt någon gång.
Snygga ska vi vara i alla fall..^^
Fredagen spenderas likaså på jobbet för att sedan åka till farmor som fyller år.
Och på lördag är det ju som sagt jobbdags.
Det ska dock bli skitkul att leka duktig. =)
Hur som helst så kanske det inte skulle sitta fel med en promenad i höstkvällen.
Kram på er
Hösten är en andra vår, där varje löv är en blomma.
Sunday....
är det väldigt skönt att komma hem och ta det lugnt. =)
Sitter och ser på när älsklingen lagar übergod middag.
( Jag har faktiskt hjälpt till, och jag betalade maten också..^^ )
Det blir i alla fall smarriga "potatisrullar" med smält ost på,
och till detta smarriga så blir det fylld kycklingfilé och en mycket fin paprikasås.
Har jag det bra? Oooja ! *lycklig*
Fredagen tillbringades med Patrick på bio,
efter att ha varit hemma med migrän hela morgonen och förmiddagen.
( Såg på Patrik 1,5 = UNDERBAR)
Sedan åkte vi till Kville biljard där vi mötte Jonas och Uttis.
Jag aggerade som världens bästa publik måste jag säga.
Träffade även lilla Lenny vid baren. ( Möter alltid nomom på konstiga stället, senast på Lidl..=P )
Hur som helst så drog vi oss hemmåt vid ett.
Igår vart det försenat kalajs med faster och den familjen hos mor.
Jag fick min riskokare tillslut och 10 kilo ris....O.o
Så med en hel del ris så ska jag nog klara mig om Patrick får för sig att försvinna.
Jaja, nu ska jag kramas och pussas lite granna..
Ha det jättebra för det ska jag.
I'm yours....
men vi hade en väldigt intressant diskussion..
Denna fick mig att tänka extra mycket på hur viktigt det är att ha någon att lita på.
Det är inte klokt hur många människor det egentligen finns där ute som inte har någon att vända sig till.
Just den person jag tänker på nu vill jag hjälpa.
Det är inte mitt jobb, det är inte min skyldighet
men Du förtjänar att må bra.
Folk har lätt för att bli rädda för att må bra när de mesta gått dåligt tidigare,
men vad krävs för att släppa det och försöka hitta någonting bra i sin tillvaro?
Hur ska man vända ett mönster som man fått leva med i så gott som hela sitt liv...
Jag skulle ha bakat bullar med mina nya gubbar idag,
kom dessvärre upp ur sängen för drygt en timme sedan.
Usch för migrän...Men vi kanske kan ta det på måndag i stället..
Men dit jag ville komma var egentligen att jag vill visa hur tacksam jag är som har Patrick,
jag har någon som finns där tjugofyra timmar om dygnet. Han är långt ifrån den enda som finns i mitt liv och stöttar mig.
Men han är den jag tillhör, han är den jag planerar att dela resten av mitt liv tillsammans med.
Genom alla glada och alla sorgsna stunder så är jag Din...
Och jag är stolt att få kalla dig min älskling.
